Barcelona blev näst på listan över städer att drabbas. Terrordåd igen. Förutom att människor dör och skadas så är det värsta att jag börjar känna mig avtrubbad. Som att detta är ännu en terrorattack.

Precis som ännu en våldtäkt. Det är vardagsmat i nyhetsrapporteringen. Något som sker. Det är inte en frågan OM det ska hända igen, det är en frågan om VILKEN stad som står näst på otur.

Vid det här laget brukar budskapen vara desamma. Vi måste ena oss. Inte låta rädslan vinna. Fortsätta resa. Visst håller jag med men det känns så himla hopplöst. Hur länge ska vi ha det så här?

Vad kan jag göra?

Jag vet att svaren är många men ärligt talat, det känns som mindre än en droppe i havet. Att skänka en slant till någon lämplig organisation och att föra samtal med högerextrema på internet skulle de göra någon som helst skillnad?

Så hur gör vi? Hur håller vi modet uppe? Eller ska vi snarare hitta kraften i förtvivlan? Kan vi förskräckas men rycka på axlarna för att det ändå inte är tillräckligt stor risk att en själv faktiskt drabbas? Vägra acceptera men ändå finna oss i det? Tusen frågor och så få svar.

Hur hanterar du att vi lever i denna värld just nu?

Nu har jag bloggat på den här plattformen i 1,5 år. Att jag sen dess hunnit formulera tre inlägg på temat terror säger allt om hur vidrigt omfattande det är.

• 22 mars 2016 Terrorister får inte styra oss (med anledningen av attacken i Bryssel)
• 15 juli 2016 Attacken i Nice
• 8 juli 2017 Stockholms otur, men kärlek vinner ändå

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

OpenART i Örebro har den här sommaren satts upp för sjätte året och skapat samtal, provocerat, älskats och dragit till sig hundratusentals besökare. Tänk vad samtida konst kan uppbringa!

OpenART visar att konst är så mycket mer än konst

OpenART består av 86 stora och jättestora konstverk i alla tänkbara material och utformningar. Ett träd med en stam som låter för att vi ska stanna upp och lyssna, sönderklippta läskburkar från Colombia för att uppmärksamma milöjproblemen de orsakar och tusentals stolar som berör och upprör. Konstverken är minst sagt häftiga men jag kunde aldrig ha anat alla tankar bakom och vilka dialoger som konstverken skapar. Det var först när vi gick en guidad tur och Ninni Glimwall med sin berättartalang gav varenda konstverk ytterligare en dimension.

Workation med andra resebloggare

Anledningen till att jag var i Örebro var en bloggworkation som Sanna dragit ihop med hjälp av Örebrokompaniet. Mina bloggkollegor har skapat förträffliga inspirationsinlägg som både bjuder på de bästa bilderna från Clarion Borgen där vi bodde och Örebro som stad. Läs gärna och boka sedan en helg i Sveriges sjätte största stad.

• En helg i Örebro av Cathinka
• Den ombyggda gamla banken, Clarion Hotel Borgen i Örebro… av Daniella
• På slottsworkation i Örebro av Sofia
• När resebloggarna kom till stan… #örebroworkation av Sanna
• Svängiga tjejer på Workation i Örebro, Clarion Borgen och OpenArt – veckoresumé, v.32-33 – 2017 av Katarina

Med på helgen var även Helena från Oh darling och är du nyfiken på skillnaderna mellan dessa bloggar så har Katarina sammanfattat det alldeles utmärkt här.

OpenART finns uppe till 10 september, därefter får du vänta två år innan chansen dyker upp igen. Ta den nu, nu eller aldrig!

Workationen är sponsrat av Örebrokompaniet (Visit Örebro). #örebroworkation

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

En turist undrar vad hen ska göra under ett besök någonstans i Sverige. Vad svarar du? Det personen ”borde se”, det du gillar eller vad du tror personen vill uppleva?

Jag satt på en middag med två personer som jobbar inom turismbranschen och vi diskuterade vad vi rekommenderar folk att göra i Stockholm när de kommer hit. Två tydliga alternativ kristalliserades ut. Våra egna favoritspots eller det vi tror att besökaren skulle uppskatta eller förväntar sig göra vid besök i huvudstaden.

Rekommendera favoriter eller det förväntade

Under min senaste resa frågade jag ofta hyresvärdar och hotellpersonal vad jag borde göra. Allt för ofta upplevde jag att de sa det klassiska. Det jag redan hade läst mig till i tripadvisors listor. Svarar de så för att de utgå från att jag som turist helst av allt vill se ”det alla andra sett” eller för att de saker de tipsar om faktiskt är det bästa staden har att erbjuda enligt dem?

Det är såklart svårt att ge rekommendationer till främlingar som en inte har en aning om vad de gillar. Historia, arkitektur, natur, mat, kultur. När du ger tips till folk om vad de kan göra i en viss stad eller plats, vad svarar du då? Det du gillar? Det som förväntas? Det du tror att hen skulle uppskatta?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Det nordliga ljuset är få förunnat och nu väntas ett gäng månader av höstmörker. Det fascinerar folk över hela världen och när allt kommer omkring skulle jag inte byta bort varken mörkret eller ljuset. 

Jag var 16 år när det för första gången slog mig att de riktigt ljusa sommarnätterna bara går att få i norra Sverige. Det chockade mig att det var mörkt vid 03.00 i juli i Jönköping. Lika förvånad var jag när jag insåg hur snabbt det mörknade i Dar-es-Salaam. På en halvtimme gick det från fullt dagsljus till totalt mörker. Ljust 05.30-18.30 året om.

När våra amerikanska vänner var här frågade de oss hur vi står ut med mörkret. Ja, vad ska en svara? Det är de förutsättningarna vi har. De finns de som blir deprimerade av mörkret, de som har svårt att sova när det ständigt är ljust och de som lever med årstiderna med alla dess fördelar. Ett helt gäng nordbor löser problemet genom att fly mörkret och resa bort, är du en av dem?

Årstider – hiss eller diss?

Personligen gillar jag årstiderna. Variationen, även om vissa höstmånader är något för mörka. Jag känner inget sug efter att bo där det är samma temp och ljusmängd året om. Länder med regnperioder känns inte heller särskilt lockande. Så när allt kommer omkring, trots det nordliga höstmörkret, skulle jag inte byta bort det om det även innebar att jag förlorade sommarnätterna.

Hur förhåller du dig till höstmörkret? Några knep för att överleva? Trivs du med årstiderna eller skulle du hellre ha det jämt fördelat över året?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Världen är full av normer om hur vi borde och inte borde resa. Vilka resenormer ser du? Vilka beteende belönas och vilka straffas?

Normer är nödvändiga för att samspelet mellan människor ska fungera. Att vara normkritisk handlar inte om vara kritisk till alla normer utan att ha ett granskande förhållningssätt för att se vilka normer som är begränsande. Frågan är vilka normer som finns kring resande? För att ta redan på vad som råder är det oftast enklast att tänka på vilka beteende som belönas och vilka som sanktioneras.

Det kan såklart finnas olika uppfattningar om vilka normer som finns men här är några jag tycker mig se. Det betyder inte att jag tycker såhär eller tycker att normerna är bra. Och ja, jag hårddrar det lite.

Resenormer jag ser

En grundläggande norm är att vi ska gilla att resa, ska vilja se oss omkring i världen. Den som trivs i sitt lokalsamhället ses lätt som lite trångsynt och snäv. Vi ska resa lagom mycket, den som reser för ofta ses som icke-miljövän och egoistisk.Vi ska vilja komma nära det lokala, det som är äkta och genuint annars reser vi inte på riktigt.

Upplever du samma eller tycker du att jag är ute och cyklar? Vilka resenormer har du stött på och skiljer det sig mellan olika resesällskap och kulturer?

Jag inser att detta borde blir ett längre inlägg och inte ”bara” en resereflektion men just nu är det bara ett embryo i mitt huvud och jag ser fram emot att få utveckla dessa tankar mer er läsare.

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Väljer du att leva ditt liv så som du helst av allt vill leva det? Om du inte sett SVT-produktionen Kalles sex liv, så gör det. Din föreställningsvärld av hur ett drömliv kan te sig kommer utmanas!

Sex halvtimmar om personer som går sin väg och lever sitt liv mot alla normer och rutiner. Det första avsnittet handlar om att cykla runt jorden under fyra års tid för totalt 400 000 kr för två pers. Hur inspirerande är inte det?

Kanske är det inte någon av de sex liven som skildras som passar dig, men det är inte poängen. Poängen är att du ska rannsaka dig själv, reflektera. Lever du ditt drömliv? Om inte, varför? Vad behöver du ändra? Vilka förändringar kan du göra direkt? Vilka delmål behöver du sätta upp?

Lever jag mitt drömliv?

Jag tänker mycket på hur jag vill förhålla mig till fast punkt i livet och trygghet i förhållande till hur mycket jag vill resa eller befinna mig utomlands under längre perioder. Hur mycket orkar jag flänga för att stilla min nyfikenhet och upptäckarlust? Vilket pris vill jag betala för att då inte kunna ägna tid till mina relationer hemma? Hur kan det kombineras?

Men nu åter till dig, lever du ditt drömliv?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Elon Musk, en av jordens mest hoppingivande och gränslösa människor, har lanserat nyheten om att SpaceX raketer BFR från år 2024 skulle kunna transporterar människor mellan London och New York på 29 minuter. Hur sjukt är inte det?

SpaceX – några tror på det omöjliga

Människor är generellt begränsade i vad de tror är möjligt men det finns alltid några undantag. De som tror på det omöjliga och till slut får rätt. Som tror att det går att trotsa tyngdlagen och flyga. Som tror att människan kan sätta en fot på månen. Att organ går att klona, att blod kan skapas, att information kan skickas digitalt. Det finns några som Elon Musk som inte bara tror att saker är möjligt utan även skapar det. Se den här lille videon till exempel.

Resor utan avstånd – vad blir konsekvenserna?

Med ett avstånd på max 60 minuter mellan världens alla destinationer kan vi snart börja tala om att teleportera sig. Det går att ställa stora frågor om hur det påverkar hela jordens utveckling. Men om vi drar ned det något och bara fokuserar på resandet, vad förutspår du för konsekvenser? Kommer vi bara resa ännu mer? Kommer charmen med att resa försvinna för att det blir för lättillgängligt?

En aspekt i detta är givetvis miljövänligheten, jag kan tänka mig att raketerna är minst lika miljöovänliga som jet-flygen men jag tänker att Musk kommer lösa det med. En annan är klassperspektivet. Musk säger att kostnaden ska vara ungefär motsvarande ”full fare economy”och i så fall kommer ju medelklassen kunna konsumera detta som andra resor.

Det finns många frågor utan svar innan Musk har fått ihop detta. Men ponera att det är möjligt, hur skulle det påverka hur vi reser?

Tidigare har jag skrivit om Tesla, Ecoship och Hyperloop som nya alternativa transportmedel och om Masdar, en hållbar stad där allt är möjligt.

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Under stretchen på ett Friskispass ramlade nya resereflektionsfunderingar ner i huvudet på mig. En av dem var denna: Med vilka glasögon har jag skarpast syn? Alltså vilka strukturer eller orättvisor är jag bäst på att identifiera och granska.

Mina starka och svaga glasögon

Mina två bäst slipade glasögon är föga förvånad genusglasögonen och alkoholglasögonen. Ojämställdhet och baksidor av alkohol ser jag vart jag än vrider mitt huvud. Men det finns en hel del glas som behöver justeras och i vissa områden vet jag inte om jag ens äger ett par glasögon.

Mina klassglasögon är helt okej. Sämre är det tyvärr med de koloniala eller rasistiska glasögonen. Nu senast blev det uppenbart när jag skrev resereflektionen om Aladdin när jag fick en kommentar om hur fylld den filmen är av just kolonialism. Visst har jag reflekterat över det men jag hade inte en tanke på att jag kunde ha nämnt det perspektivet istället för att okomplicerat romantisera över Disneys film. När jag blir upplyst förstår jag, men perspektivet faller sig inte helt naturligt.

Dina glasögon

Andra kan givetvis ha åsikter om vilka glasögon jag eller andra borde slipa. Det tycker jag är helt ointressant. Det intressanta är istället vad jag och du skulle vilja bli bättre på att se? Och kanske ännu hellre, hur ska vi göra för att slipa glasen?

Jag vill bli bättre på att se rasism, vad vill du bli bättre på att se?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Jag har två tydliga minnen när jag blivit lurad på resor och båda gångerna försökt förstå varför de gör så mot mig. Är jag allt för snäll eller tänker jag helt rätt som försöker sätta mig in i deras situation?

För den här veckans resereflektion var det slut på idéer. Jag har gett mitt allt i Restänk och skapat 120 konversationskort, kanske därför jag känner mig lite uttömd på nya frågeställningar. Så jag drog helt enkelt ett kort från högen och svarade på första bästa fråga: Har du känt dig lurad på en resa? 

Lurad på en resa

Ja absolut. Flera gånger, oftast på pengar och jag tycker det är lika svårt varje gång. Både för att jag blir besviken och upprörd men ännu mer för att det är ett bevis på vår snedvridna värld. Varför gör dom så? Vad är det som får dem att välja att lura mig? Det måste finnas en förklaring.

Ett tillfälle var på Zanzibar när vi var naiva och tog hjälp att köpa returresa med färjan till Dar es Salaam och gav pengar i förskott till vår taxichaufför. Han dök aldrig upp igen. En annan gång i Santiago i Chile som jag skrivit om här.

Moraliskt är det helt fel att lura folk. Ingen av deras beteenden är ursäktade men jag väljer ändå att försöka förstå. De behöver försörja sig. De lever i länder med helt andra förutsättningar än de jag kommer ifrån.

Har du blivit lurad? Hur agerar du då? Försöker du förstå eller tycker du att det aldrig går att ”rättfärdiga”?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Satt på en föreläsning och någon sa ”Costa Rica är känd för sin ekoturism. Det är deras signum.” Det bekräftade min bild av det landet. Och sen började jag fundera på varför.

Hur medvetet har de arbetat med att skapa den bilden av sig själva? Eller har det bara blivit så? Vilka varumärkesstrategier har andra länder och är de nöjda med det signum som människor uppfattar? Hur lång tid tar det för ett land att ställa om?

Några destinationers signum

Jag tänker på Albanien – som varje år blir en tydligare aktör. Tänker de aktivt på vilken bild människor får av dem, kommer det stanna vid klarblått hav med stenstrand eller är de mest KBK som gäller?

Jag tänker på min följetong om Gran Canaria. Flera av Kanarieöarna verkar arbetar aktivt med att ändra och bredda bilden av dem. Från enbart sol och bad till så mycket mer. Inte minst häftig natur och vara en destination för aktiva resor.

Jag tänker på Sverige. Vad vill turismbranschen att omvärlden ska ha för bild av Sverige och stämmer den överens med Visit Swedens målbild?

Som alltid, fler frågor än svar när reflektionen drar gång. Men jag börjar så här

1. Vilket signum tror du att Visit Sweden vill att utländska turister ska uppfatta om Sverige – alltså vad är vi kända för?
2. Vilket land har du en uppfattning om utan att ha varit där som i någon utsträckning bygger på kunskap och vibbar istället för fördomar?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Resereflektion – tillbakablickande frågor till dig att fundera över som kommer göra dig till en lite mer medveten resenär. Reflektion om Lärdomar, akilleshäl och nya aktiva val för 2018. 

För många går årets sista dagar i lite lugnare tempo. Kanske har vi skapat oss det samhället för att vi ska ha tid för reflektion. För att det gör oss själva och världen lite bättre om vi tänker efter lite mer. Det gäller att ta vara på möjligheten på bästa sätt.

Resereflektion till dig

Årets sista resereflektion är några frågor till dig (och mig själv) som jag tycker är värda att reflektera över.

• Vad har du lärt dig under 2017 som gör dig mer medveten när du reser?
• Vad är din akilleshäl på temat resa medvetet? Vad är du inte helt stolt över att du gör eller gjort?
• Hur vill du resa lite mer medvetet nästa år?

Fundera för dig själv eller dela med dig i en kommentar. Vill passa på att önska dig ett bra avslut på 2017 och en ännu bättre start på 2018.

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Jag huttrade varenda gång jag tog fram mobilen för att göra en instastory och batteriet gick som smör i kylan. Himlen var gråmulen och kontrasterna uteblev. Väder och årstider kan verkligen göra både till och från. 

Jag gillade Budapest. Fast, det krävs ju en smärre orkan eller lock down för att jag ska ogilla en huvudstad. Wow-effekten uteblev och frågan är varför? Kan det vara så enkelt att alla städer klär lite bättre i vårkänslor än grådassig himmel? Är det orättvist att jämföra Warszawa i högsommarvärme mot ett vintermilt Budapest?

Väder och årstider påverkar upplevelsen

Är det här jag som resebloggare ska se förbi väder och årstider och se vad en stad har att erbjuda bakom väder och vind? Även jag är ju bara blott en människa och att förneka att kyla, vind och mulet väder inte påverkar mig är naivt.

Det blir ett längre inlägg om Budapest och jag kommer beskriva det i positiva ordalag. Det kommer inte vara lögn, men det kommer vara med ett filter ”som om” jag varit där på en härlig vårweekend av den enkla anledningen att jag tycker att resmålet förtjänar att beskrivas så. Budapest kan ju inte ta ansvar för att jag bokade en resa dit i januari. Å andra sidan – kanske skulle jag beskriva resmålet utifrån just det perspektivet, som en lämplig vinterdestination men då med förbehållet om det kommer bita i kinderna och fingrarna bli som pinnar.

Har du några erfarenheter när en destination uppfattas helt olika pga väder eller någon reseupplevelse där vädret förstört hela vistelsen? 

För den som reser är världen vacker, en bok om att resa och vad resor gör med människor. Välskriven och för mig en sann inspirationskälla till kommande blogginlägg. 

I höstas modererade jag ett samtal för Schyst resande där bland annat Per J Andersson satt i panelen. Förutom att han är en av Vagabonds bästa resejournalister har han skrivit boken För den som reser är världen vacker. Jag köpte den av honom direkt på plats.

Boken För den som reser är världen vacker

Inledningen i den boken beskriver alla mina anledningar att resa och i kapitel efter kapitel hittar jag spännande vinklar att spinna vidare på. Det blir ett gäng inlägg med ojämna mellanrum framöver som inspirerats av boken. Det tycks aldrig sina på idéer att skriva om på temat resa medvetet.

Fritt urval av citat från inledningen av boken: ”Den som reser inser att allt inte är så nattsvart som förstasidan i dagstidningen antyder[…]Kanske är resan det effektivaste sättet man kan ta till för att nyansera sin bild av världen.[…]Om vi bara reser till exkluderande turistreservat, där den enda lokalbefolkningen vi möter ä hotellanställda och försäljare[…]då kan det mycket väl vara så att vi bara förstärker våra fördomar.” Boken är utgiven av Ordfront och finns även som E-bok.

Har du läst den, och om ja, vad tyckte du?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Reser vi mer genuint med liten eller stor budget? Kommer vi närmare landet och människorna om vi spenderar mindre pengar eller är det inte ekonomin som avgör? Det funderar jag på i den här veckans resereflektion. 

Nu har jag äntligen läst ut boken För den som reser är världen vacker av Per J Andersson. Jag fick precis som väntat inspiration till flera vinklar att spinna vidare på.

Att resa billigt=mer genuina?

I boken finns det ett tänkvärt citat som jag funderat en del på

– Tar man sig fram med lokalbuss och tåg och bor på familjeägda små pensionat, då upplever man så oändligt mycket mer än om man flyger från plats till plats och bor på hotell där andra resenärer bor.

Det finns massor med backpackers som mest hänger med andra turister på både stränder och hostels och ”dyra” resor som innehåller samröre med det genuina. Jag är övertygad om att det finns undantag åt alla håll och den avgörande faktorn handlar om hur medvetna val en som resenär gör inte pengarna. Men om vi tittar på snitt-resenären och dess budget så tror jag verkligen att det ligger något i citatet ovan.

När jag skulle förflytta mig Accra – Cape Coast så ville jag oavsett smidighet och effektivitet ta lokalbussen för taxi. Av den enkla anledningen att jag ville komma så nära Ghana som möjligt utifrån turist-förutsättningarna.

Är jag fördomsfull som tror att det ligger något i citatet ovan eller finns det en poäng? Vad tycket du?

En gång i veckan skriver jag ett kortare inlägg som jag kallar resereflektion. Du hittar alla i kategorin Resereflektion

Tar behovet av reflektion någonsin slut? Svar nej. Det finns alltid något nytt att resereflektera över. Hela 52 stycken, och flera favoriter, har det blivit sen starten för ett år sedan. Lite klokare, lite mer nyanserad, lite mer inspirerad över allt resor (och den här bloggen) ger mig. 

För ett år sedan började med konceptet resereflektioner. Kortare inlägg med en reflektion om något som dykt upp i närtid. Från en resa jag varit på eller saker i min omvärld som fångat min uppmärksamhet. Jag gillar formatet. Det utmanar mig att inte bre ut mig för långt och tillåter mig att skrapa på ytan på många olika frågor utan att allt måste vara så genomtänkt. Det har också varit många otroligt kloka invändningar och kommentarer från er som läser som berikat mig med era perspektiv. Tack snälla för detta!

Resereflektioner – mina favoriter

Ett helt år har gått och jag passade på ett leta reda på några av mina favoriter.

Nr 18: Kan reseupplevelser devalvera?

Nr 23: Vilka resenormer råder?

Nr 28: Resepaus – går det att bli mätt på resor?

Nr 32: Vilka glasögon vill du slipa?

Nr 47: När inget finns för min skull (om icke-turism)

Jag har landat i att jag vill fortsätta göra resereflektioner men vi får se om det blir varje vecka eller mer glest. Jag ska dock försöka fortsätta mig att hålla till min egen gräns på antal tecken för att begränsningen i sig gör mig kreativ.

Alla resereflektioner hittar du i kategorin Resereflektioner